lördag 1 oktober 2016

SÅ SVAMLAR VI IGEN







Klockan börjar närma sig midnatt denna fredagskväll. Jag har tusen idéer och imorgon ska jag på en utflykt. Känner på mig att det kommer vara precis det jag behöver. Att träffa en fin fin vän och fylla på hjärnbalken med ännu mer galna idéer. Eller skulle jag behöva att ta bort allt det där som surrar och pockar på uppmärksamhet. Men nej, allt måste få vara crazy däruppe så man känner att man lever. Att blodet börjar komma ut i venerna igen. Att den där galna människan som kan sitta och rita om ett rum tusen gånger kommer tillbaks. Hon som lever för det. Hon som har kommit tillbaks. När just hon är tillbaks landar saker och ting igen. Konstigt? Hell ya, men är inte livet konstigt? Mitt är då det. Fast så är ju hela jag lite halv strange. Skit i det nu utan nu koncentrerar vi oss på inredning, renovering, make over och allt det där. I´m back in the game och tackar jesus ödmjukast för det. 

Jag har fyndat världens finaste soffgrupp och är typ kär och galen. Så kär och galen att jag hör den där låten som Lotta Engberg hade som intro i sitt program som också hette "Kär och Galen" hela tiden när jag tänker på den där soffgruppen alltså. Ni som levt ett tag kommer nog allt ihåg det där programmet. Jag gör det. Gör det alltför väl. Påminn mig att det är ett minne som jag mest troligtvis kan radera eftersom jag inte har någon nytta utav det förutom att svamla om det härinne. Så nu tar jag min materialkärlek och inredningshysteri och beger mig mot sängen. 




kram

torsdag 29 september 2016

WILLIAM MORRIS OCH GARDEROB













Nu är mitt projekt hall snart slut vilket innebär att jag får börja med altanen. Jag längtar tills den dag när jag står där med kofoten i handen och ska börja min demolering. Fast eftersom det är den inbyggda soffan som min far byggde för femton år sen så känns det en anings vemodigt. Den har verkligen varit helt perfekt och det har tagit emot att ta bort den, men nu är det ett måste då det är akut isolering och kakling som gäller där. Och jag ska bygga mitt bibliotek. Och jag har fått hem världens finaste soffgrupp som jag hittade på Blocket. Och den kommer bli så perfekt. 

Men som sagt var det tar sig och jag har huvudet full av idéer och energin är maxad. Den här hösten kan bli bra alltså.






kram

söndag 25 september 2016

SECOND HAND SHOPPING







Hittade lampor på second hand och var sjukt nöjd. Och var såklart tvungen att skryta om mitt fynd direkt när jag kom hem. Fick då som en undran, att skulle vi inte ha fler? Jag bara suckar och svarar lite drygt att det bara funkar på två ställen. Typ "så sjukt trött på människor som liksom inte hänger med i vad som behövs eller funkar" minen medans jag förklarade varför jag bara köpt två. Sedan trallade jag in i vardagsrummet och blev ståendes i chock då jag ser klart och tydligt att det behövdes tre. Jag bara what the fuck liksom och lite förvånade emojisar på det följt med den där välanvända revolvern efter och lusten att gräva ner sig på det mest ödsligaste stället i världen och aldrig bli hittad. Så ja, jag ska kanske inte dryga mig eller bete mig ohövligt och himla med ögonen utan vara lite jäkla ödmjuk så kanske lyckan ler mot mig. Jag behöver iallafall inte stå där och be om ursäkt för att andra människor har rätt. Så ja, ödmjuk då. Riktigt ödmjuk. 

Nu måste jag tvinga mig tillbaka till den där second handen och trängas med allt folk. Kom ihåg att jag är typ 98 procent eremit nuförtiden så bara det var stort att jag gick in dit från första början. Och vem åker dit bara för en lampa liksom? Jag tydligen.. snart. Så en stay tuned på den historien.




ha de fint

söndag 18 september 2016

JA HÄSTSNACK IGEN DÅ




Köpte mig en tidning igår och bara hade det rätt gött i solen en halvtimme eller så tills jag beslutade att ta tag i listerna i hallen. Och om det tog tid? Ja, typ alldeles för länge. Och att måla med mörk färg på mörkt golv när det är dålig belysning är inte att rekommendera. Hade visst inte alls varit sådär jätte duktig på att inte söla som jag bergis trodde jag var. Varför ska jag alltid överskatta min egen förmåga. 




Idag var vi i stallet och Myran red Ruby och jag gick med Satan själv. Idag var dock Satan en aningens bättre. Han stegrade sig en gång mot mamma och Myran, men som tur var hann jag dra undan han en liten bit så ingen kom till skada. Några tendenser till att vilja stegra sig kom, men inga fullföljdes. Dock försöker han bitas/nafsas när man går närma. Ja ja, varför ska det gå lätt liksom. Idag fick han ta kontakt med en traktor som var lite läskig och en soptunna. Trots att han är förskräcklig ibland (typ jämt) så är han så söt att man dör vissa stunder. Ska se om jag kan öva med lite presenningar och annat fladdrande så han vänjer sig vid det. Han är nämligen lite rädd för hastigt flygande saker. Hans mamma däremot skulle man kunna kasta allt möjligt mot då hon bara är nöjd att få beta. Resten spelar liksom ingen roll. Myran rider henne i grimma ibland och det går så bra. Kanske ska man våga prova utan grimma. Ska fråga om hon vågar det. Men hon är inte sen med att anta en utmaning. Tråkigt hästsnack tycker ni, men scrolla ner bara när ni läser ordet red, häst eller Candy så överlever ni. Jag kan prata om det i evigheters evigheter så var glada att jag begränsat ner det en hel del.




Måndag imorgon då. Förut har jag tyckt att det är mindre trevligt, men nu är jag ju en mer positiv människa så jag väljer att tycka att det är så kuligt. Vi ska till stallet och rida en längre väg med Ruby. Candy ska få gå med och hundarna med. Mycket roligare när man är fler. Och så gillar jag ju att kombinera saker. Här kombinerar jag fem saker på samma gång. Myran får rida. Ruby får konditionsträning. Candy får komma ut och röra på sig. Hundarna får motion. Jag får motion. Kan inte bli bättre. Måste erkänna att jag lyckats sjukt bra med den kombon. Och sen så ska jag pappa taket på mitt växthus. Kan bli en bra dag.




kram



fredag 16 september 2016

EFFEKTIV ELLER BARA TJATIG







Så är världens bästa dag snart redan förbi och jag har ätit för mycket choklad, somnat i soffan och hjälpt en vän att tapetsera i ett rum. Helt okej fredag alltså. Fast chokladen alltså. Det måste bli så mycket ändring på det. Låter redan asjobbigt. Så vi tar det lite senare. 


Helg imorgon och saker inbokade. På något vis är det ju kul med inbokade saker fast ibland är det fruktansvärt jobbigt. Att aldrig känna sig fri. Liksom att bara slussas från en plats till en annan. Glöm ej. Passa tiden. Gör si. Gör så. Var där. Var här. Ingen plats för spontanitet. Så känns mina dagar just nu. Fulla av aktiviteter, måsten och dåliga samveten. Jag har oftast tre saker som jag vill ska göras varje dag och jag känner mig inte riktigt nöjd förns jag utfört dom alla. Ibland tycker jag det är ok att välja bort någon av dom, men det gör mig fortfarande irriterad att jag ska behöva välja bort bara för att hinna liksom. Men genom att kombinera två av aktiviteterna så kan jag maximera dagen lite mer. Så man måste tänka lite effektivt.






kram

onsdag 14 september 2016

INSEKTER TILL VILKEN NYTTA












Vädret är så kanonfint, luften perfekt och hösten kan ju inte bli vackrare... om det inte vore för de där älgflugorna. Hatar insekter typ. Hatar iallafall jobbiga insekter som inte har något annat syfte än att vara irriterande. När man äntligen blivit av med bliningar, knott, flugor och mygg så kommer dom här som ett brev på posten. det är så man längtar till vintern ibland. Vintern är lika med noll insekter. Fast för att förtydliga så vill jag inte ha vinter och väljer att uthärda älgflugorna. 













ha de fint

tisdag 13 september 2016

KARMA




Det var lite trångt inne i det lilla växthuset och jag antar att jag hade ihjäl alltför många smådjur så min karma ligger inte på topp just nu. Men lite blodspill är ibland nödvändigt för att saker ska bli gjorda. Och det är dom snart. Jag har målat hälften av fönsterna och jag tror jag målar taket med eller lägger på papp och hoppas att min bror vill plåta in taket. Älskar röd plåt. Kan snart bocka av den saken på min to do list. 


Vädret är ju fantastiskt och jag ska ge mig ut och fortsätta målandet. 




kram

lördag 10 september 2016

SOLLJUS & FRIHET







Det var en mycket vacker morgon idag. Jag vaknade lite över sex och undrade varför. Imorgon sover jag väl till elva bara för att jämna ut det lite. Kan det finnas ett mellanting. Kan de? 


Har fixat med lite småfix innan och efter vi drog på våran roadtrip med mopedtema. Jag var ju såklart så jäkla awesome på det där med att hitta och köra och min kartläsare dög väl han med även fast jag måste vara ärlig och säga att han tappa sig ett par gånger. Jag menar, prata i telefon medans viktiga gps meddelanden skulle ut och guida mig. Det resulterade i att jag fick vända och köra rätt. Och så somna han. Jag måste bara säga att det inte är ok. Ok, det var mellan Vara och Skövde, och jag har ju kört där förut, men ändå. Jag blev bara totalt nollad i huvudet (ungefär som vanligt) och undrade varför det var så svårt att skylta upp Skövde liksom. Noop, det är ju verkligen inte nödvändigt förns typ i sista avtagsvägen. Så irriterande. Nästan lika irriterande som när man inte skyltar ikea ungefär två mil innan utan man måste gissa sig till allt. Hur ska man hinna gissa när man har två sekunders betänketid. Min hjärna går faktiskt på semestermood året om. Och ikea är rätt viktigt. Väldigt, väldigt viktig besöksmål. Sånt irriterar mig. 


Idag satt jag upp tak på miniväxthuset och imorgon blir det målning. Målning och fri dag. Förstår nu hur glada barnen måste bli när dom har fri lek i skolan. Då får man göra vad som faller en in. Älskar fria dagar. Skulle gärna vilja ha ett sånt upplägg på jobbet. En fri dag. En dag med total frihet. En dag med total betald frihet. Låter inte det som en fruktansvärd bra dag?! 




kram

NÄR MAN KÄNNER GLÄDJE, TOTAL GLÄDJE









































Igår var vi i stallet och Myran red på Rubinette medans jag och Candy gick med som sällskap. Den där hästen alltså. Jag har sagt det förut och jag kommer definitivt säga det igen. Alltså, hon har mitt hjärta. Den djupa kärleken för ett djur har jag bara känt för henne. När man tittar på henne och känner sig sådär jäkla lycklig inombords för att jag har lärt känna henne och har haft lyckan att ha henne hos mig i över tjugo år. Den finaste, den vackraste, den mest galnaste ibland. Varje gång jag umgås med henne lär jag mig något nytt om henne. Jag menar det. Det är helt otroligt. Hon förvånar mig varje dag. Häromdagen chockade hon mig genom att inte springa ut genom grindarna trots att det var öppet och att det stod en krubba full med mat tre meter ifrån henne. Nä, hon stod där och kikade vad vi gjorde. Och det vi gjorde var att försöka få med King ut ur hagen, men han tyckte det var alltför osäkert och tvekade. Den gamla Candy hade inte tvekat en sekund att springa ut genom öppningen så fort som möjligt. Att vi stod där hade inte varit ett bekymmer utan mer ett problem som går att lösas. Och den lösningen brukar vara full fart så flyttar dom på sig. Så stod hon bara där och titta nyfiket. Ja, jag blev väldigt chockad. Och förvånad. Kan man då tröttna på en sån individ? En sån som är helt perfekt och får dig att se livet med mycket snällare ögon. För när jag är där, där med henne, så känns livet som en dans på rosor. Att jag kommer klara allt. Jag finner styrkan där. Ja, det låter också jäkligt lamt, men det är så sant alltså. Så sant. 




Ha de fint

fredag 9 september 2016

BÖCKER ÄR RÄTT BRA





Har ni läst/lyssnat på denna bokserie? Riktigt bra faktisk. Norsk kriminalare med en kvinnlig polis som huvudperson. Hon är som sagt polis. Och bara för att öka på klyschan som så ofta är då det är kvinnliga poliser, så är hon lesbisk och kör en Harley. Har ni hört det förut? Om man läst ett antal kriminalromaner så vet man vad jag snackar om. Men har för mig att denna är från 90- talet någonstans så kanske hon var bland dom första som kom på denna typiska stereotyp. Mig spelar det dock ingen roll (kanske hon också har upptäckt att de flesta män är inte så mycket att hänga i granen) så länge boken är bra och det är den. Bra uppläsare med. Ett litet klagomål är att det kanske hoppar mycket mellan karaktärerna så det är svårt att hänga med direkt, men man förstår efter ett tag. 


Just nu vill jag bara att Anna Karolinas tredje bok ska komma snart. De tidigare är superbra. Jag rekommenderar dom verkligen. Och så har fortsättningen på Jan Guillou´s Det stora århundradet kommit. Boken har en lite halvtöntig titel (enligt mig) och jag hade nog aldrig lyssnat på den om jag bara kollat på bokomslag och titel. Japp, jag är lite kräsen. Ja just det, boken heter Äkta Amerikanska jeans. Erkänn att titeln är lite lam? Jag bestämmer att den är det iallafall, så nu är den det och ni måste hålla med eller hålla tyst.


Nu måste jag dra och lämna bensin till sonen som fått pinsamt slut på den varan.